Utedag

Glöm inte mig!

Sköna söndag

Att ligga under bordet...

...och äta är mycket roligare än att sitta i stolen. Så för att få lite lugn och ro på morgonen...varför inte?

Allt är borta

Vi har varit duktiga och ätit upp allt från frysen och frostat av den. Igår blev det bullar till kvällsfika och idag bär till frukost. Ett paket pommes och lite broccoli slängdes. Det var allt som var kvar. Jösses vad mycket is det var. Det tog sex timmar att få bort allt.

Om mamma spexar är det jättekul

Tar lite luft och spanar på bilar

Några steg

Funkar filmen?

Lådan

Sen kan jag inte låta bli att klättra...på allt.

-Hej, jag heter Scott och jag har skomani.

-HEJ SCOTT

Efterdagisaktivitet

Slut på energi

Bränner av 500 kalorier på CrossTrainern men orkar inte ta trapporna till andra våningen ;-)

Grattis sjukling!

Scott blir ju 11 månader idag. Det hade jag nästan glömt.

Lite hjälp på traven

Jag tror Vincent längtar till Scott börjar gå. Hela tiden vill han träna med honom. När Scott står nånstans är Vincent snabbt där och klappar i sina små händer och säger "kom till mig Scott", precis som vi gör. När Scott sitter ner säger han "ställ dig upp Scott, du måste träna". Mysigt att se.

Annars är det mycket "kan själv" här hemma. Och det är ju bra. Men ibland vill han gärna vara bebis, sitta i Scotts stol och bli matad ;-) Allt han äter ska lillebror också ha..."Scott vill också smaka" och så trycker han in ett äpple i munnen på honom. Det är ju inte lika bra alltid. Men rättvist.

Om en vecka flyttar vi. Försöker förbereda Vincent så gott det går. Han vet att vi ska bo i "ett glönt hus på vääändöö", börja på ny förskola och få nya vänner. "då får jag en ny Lilly". Men att vi inte ska bo kvar i det röda huset bredvid Elise och inte få träffa Lilly varje dag på förskolan...det tror jag inte riktigt att han förstår. Jag hoppas allt blir bra.

På tallriken

Dagens smalis

Pizzakassler med extra mycket sambal.

Dags igen...

Ha ha jag kom upp själv!

Eftermatensnacks

30-års fest hos grannen.

Christoffer blir 30 år idag, Elises pappa. Eftersom barn var bjudna började festen redan 15:00. Bubbel, snittar, kallskuret, gott bröd, rödvin och skönsång. Nu sover barnen, i sina egna sängar, och festen fortsätter för de utan barn. Själv har jag bullat upp med chips och glor på skräpTV. Snart blir det sängen. Jag är trött och imorrn tänkte jag att Ola skulle få sovmorgon eftersom han tagit varje morgon i en månad. Natti.

Min glass

Glassfest

En glad Marie

Scott tog sina första steg härom dagen. Det gör mig stolt :-) Han är så duktig. Hela tre steg. Nu ska vi träna varje dag och så hoppas vi han börjar gå på riktigt snart. Det är ju så gulligt med "bebisar" som går ;-)

En ledsen Marie

Ikväll blev jag ledsen, oerhört ledsen. Min älskade vän Sara, granne och pluggkompis i halmstad, skickade ett sorgset SMS. Hjärtat på det lilla flickebarnet, som skulle anlända 8 juli, hade stannat. Det går inte med ord att beskriva hur ont det gör i mitt mammahjärta när jag hör något sådant. Det är vidrigt, fruktansvärt och otroligt smärtsamt att höra. Jag kan ju bara föreställa mig hur det är för dom blivande föräldrarna. Det är med sorg i hjärtat jag försöker knåpa ihop ett svars-SMS. Vad svarar man? Jag förstår att det är jobbigt, jag har själv varit i liknande situation dock bara i vecka 14 men det var smärtsamt i allafall. Men jag ville prata om det, få stöd, höra att det kommer gå bra nästa gång och så vidare. Men alla är vi olika. Sara vill inte prata om det. Och jag förstår henne samtidigt. 7 månader in i graviditeten förväntar man sig att allt är lugnt. Livet är orättvist många gånger. Mycket har hänt små liv i min närhet den sista tiden och det har verkligen fått mig att ta vara på det jag har. Två små friska underbara pojkar som jag älskar och skulle göra vad som helst för. All lycka till S & R i framtiden. Kram

Fredagsmys

Efter en 7 km löprunda i regnet har jag "råd" med lite vin och chips ;-)

Körkort nästa ;-)

Leklandsbus

Mera Junibacken

Nu hälsar vi på hos Skrot-Nisse

En dag på Junibacken

Vi hälsar på hos Pippi Långstrump.

Kalorier

Nu är det slut på LCHF. En jobbig övergångsperiod med svullen mage och rännskita har fått in mig på kolhydrater igen. I måttlig dos. Shape Up appen hjälper mig numera att hålla koll på intaget. Ät vad jag vill men överskrid inte antalet kcal. Känns bra! Och träning innebär mer att äta ;-)

Myskväll med popcorn

Spanar in legot

Tar saken i egna händer ;-)