Där satt den.

Inte en spark i arslet men en riktig käftsmäll. En kollega frågade om jag väntade en bebbe igen. Visst jag har lite mage kvar. Men va fan, ställer man en sån fråga knappt 8 månader efter nån har fått barn? Jag räddade upp situationen så hon slapp skämmas ögonen ur sig. Sa att det var lugnt och inte gjorde nåt. Ingen fara på taket. Lugna puckar. Samtidigt höll jag på att sprängas och ville bara skrika rakt ut, gråta hejdlöst och sjunka genom jorden. Det tog hårt. Jag blev jättelessen. Tur jag har min kära sambo och son att krama om. Men detta kanske kan få mig att sätta igång med träningen för det är fan inte kul att gå runt och se gravid ut.