Trots min breda norrlandsdialekt och Olas "rikssvenska" så pratar Vincent grov stockholmska. Jag har ändrat min uppfattning om den dryga stockholmsdialekten till att den faktiskt är rätt charmig. Och det är ju rätt kul att det blir så. Hur jag än vrider och vänder på orden på grövsta norrländskan så ploppar det ut på vacker stockhomska ur min älskade unges mun. För att ta några exempel:
Vars ä dän : Vart e' den
Schluuuta : sleuta
Påå : påa
Dåå : dåa
Tee : tea
Det verkar vara så att man lägger på ett a på slutet av ordet eller så byter man ut ä mot e så blir det stockholmska. Enkelt?!
Idag har dom för övrigt blivit ansiktsmålade på förskolan. Vincent var fjäril och Bianca med såklart.
onsdag 12 september 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Marie du är en otroligt duktig författare, det är alltid roligt att läsa vad du skriver, e som i 08 dialekt, låter tufft, farmor är ju 08 från början,kram farmor svärmor.
SvaraRaderaAha han har fått det av farmor !!! kram mormor
SvaraRadera